Svensk ordbok 2009, webbversion

nollställa sig [nål`-] verb nollställde nollställt, pres. nollställer noll|­ställ·er●komma till ett (nytt) utgångs­läge och bort­se från in­träffade händelser m.m. psykol.de försöker nollställa sig in­för varje ny matchnollställa sigsedan 1979Subst.:vbid1-888180nollställande, vbid2-888180nollställning