Svensk ordbok 2009, webbversion
[nål`-]
verb nollställde nollställt, pres. nollställer
noll|ställ·er●komma till ett (nytt) utgångsläge
och bortse från inträffade händelser m.m.
psykol.de försöker nollställa sig inför varje ny matchnollställa sigsedan 1979Subst.:vbid1-888180nollställande,
vbid2-888180nollställning